Tid i Berlin
Äääntligen så är årets uppsats inlämnad, vilket gör att plugget är på väg att ta slut, vilket i sin tur innebär att jag återigen kommer få mer tid till att njuta av min underbara stad! Som jag har längtat! I skrivande stund är jag i Svea, då jag listade ut att distraktionerna är färre i Småstaden än vad de är i Berlin. Men efter två veckor är jag redo att ta mig an Berlin igen.
Härom dagen fick jag frågan om vad jag hade gjort i Berlin om jag bara hade en dag. För att börja så hade jag för en gång skull gått up med tuppen för att krama ur så mycket som möjligt. En dag skulle inte förgås. Dagen hade börjats med en promenad genom stan, där jag till sist hade kommit fram till mitt frukostställe för dagen - a Never ever ending Lovestory.
Där hade jag njutit av pannkakor, avokadomacka, latte och spännande juicer innan jag hade fortsatt promenaden, förbi Savignyplatz lummiga lilla park, förbi turisterna i Ku'damm och vidare in i Tiergarten. Där hade stegen styrts mot Café am Neuen See för en tidig radler i sommarsolen och för att njuta av solskenet och vattnets kluckande från den lilla sjön.
Café am Neuen See i Tiergarten
Jag hade sedan promenerat vidare, genom Tiergarten mot Potsdamer Platz. Där hade jag tagit minst en bild på Sony Centers tälttak (för det är ett måste varje gång man är där, tro mig!) och tagit en snabb shoppingtur på Arkaden eller Mall of Berlin. På Arkaden hade jag även köpt med mig en juice, för juice kan man faktiskt inte få nog av!
Om jag vore turist, eller helt enkelt bara hade en sådan dag då jag vill lära mig mer om allt, så hade jag svängt förbi Topographie des Terrors för att läsa om krigets hemskheter i Berlin. För att få mer perspektiv, bokstavligen, hade jag sedan tagit S-bahn söderut och klättrat upp på toppen av Viktoriapark, Berlins enda kulle. Härifrån ser man staden genom ett grönskande filter av blad och picnic:ande människor.
De picnic:ande människorna hade fått mig att inse att det är matdags och jag hade vandrat vidare mot Bergmannstraβe. Kanske hade jag spanat in i någon av de mysiga butikerna längst vägen eller så hade jag gått raka vägen till lunchstället nummer ett - Knofi! Favoriten alla dagar i veckan! Deras vegetariska specialitéer hade gjort mig nöjd och glad - så nära som på en kula glass. Den hade jag köpt från det italienska lilla glasstället i saluhallen ett par kvarter bort.
Klunkerkranich
För att smälta maten och för att njuta av Berlin än mer hade jag fortsatt österut och till sist landat på Klunkerkranich. En stunds sol och en uppfriskande version av Berlins nationaldrink Moskow Mule hade jag sippat på medan de små molnen hade rört sig över himlen.
Jag hade sedan tagit U-bahn och åkt upp mot Bernauerstraβe. Här hade jag läst om alla kämpande människor som trotsade muren och om de som flydde för kärleken eller för livet. Medan tankarna hade snurrat om deras öden hade ögonen vandrat över skyltfönster som frontar de mysiga butikerna längst med Kastanienallee, Weinbergsweg och Rosenthaler Straβe. Till sist hade jag kommit fram till James-Simonpark och Monbijoupark vilka, som vanligt, hade bjudit på musik eller dans i solnedgången. Magiskt! ♥
